Intervju med hudläkare om hudcancer
”Problemet med hudcancer är att många väntar för länge med att kontrollera misstänkta hudförändringar, och sedan kan undersökningen dra ut på tiden eftersom det är så svårt att få tid hos hudspecialist. Ett sätt att korta väntetiderna är att låta specialisten göra en snabb bedömning med hjälp av bilder och beskrivning via nätet.”
Det säger John Paoli, specialistläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhus och ansvarig inom kirurgi vid hudcancer.
Maligna melanom är mer ovanliga än både skivepitelcancer och basaliom, men betydligt farligare. Av de 3000 som får diagnosen varje år avlider minst var tionde inom de närmaste tio åren. De flesta hade kunnat räddas om melanomet hade tagits bort i tid.
Lång väntan för hudspecialist och analys
Det finns flera orsaker till att patienter med elakartade tumörer opereras för sent. Ofta är det svårt att själv komma iväg till läkare med den där konstiga fläcken som man visserligen lägger märke till emellanåt, men som knappast stör vardagen.
– Vi ser massor av fall där partnern eller familjen tjatat om att patienten ska gå och kontrollera ett födelsemärke eller en fläck, och när det äntligen blir av så är det för sent, säger John Paoli. Och även om man sökt vård kan det dra ut på tiden. Om hudförändringen ser oroande ut kan patienten få remiss till hudspecialist. Väntetiden brukar vara två, tre månader beroende på hur remissen är skriven, och i vilket område patienten bor.
I Sverige finns bara drygt 350 hudläkare, varav många arbetar deltid – det är inte så lätt att få tid hos dem. Och det är svårt för hudmottagningarna att prioritera de mest angelägna fallen eftersom remisserna ofta är alltför kortfattade, ibland bara ”Misstänkt prick på axeln”.
En annan möjlighet är att få sin prick borttagen direkt, hos husläkaren, då kan operationen komma till stånd snabbare. Dessvärre görs detta oftast helt i onödan. Och sedan måste hudförändringen skickas till analys. Eftersom det är så många prover som skickas in, blir det en väntetid även på patologiavdelningen där det analyseras. Det tar i regel minst en månad innan provsvaret kommer.
Det här är onödig flaskhals, menar John Paoli:
Om en hudspecialist får en chans att bedöma förändringarna redan från början blir det färre operationer i onödan, och därmed kortare kö till analys. Och många som har ofarliga prickar slipper onödiga ärr.
Inskickade bilder bedöms i forskningsprojekt
På Sahlgrenska och Skaraborgs sjukhus pågår ett forskningsprojekt som bygger på samma tanke som iDoc24:s rådgivning
– hudspecialister gör en första bedömning via nätet. Fast här är det inte patienten som skickar in en bild och beskrivning, utan husläkare i Västra Götaland som får snabb rådgivning från kollegor med specialistutbildning.
Husläkaren skickar in en mer omfattande beskrivning av patientens hudförändring, dessutom ett vanligt foto och en dermatoskopibild som är tagen med ett speciellt instrument, som har förstoringsglas och lampa.
Husläkaren får omgående ett svar om huruvida patienten bör få en remiss för akut operation (inom ca två veckor), eller om pricken ser ofarlig ut. Ofta kan svaret bli något däremellan – att förändringen ser ofarlig ut men att patienten får komma på ett besök inom några månader för att se att den inte förändras eller växer. Fyra hudspecialister står för bedömningarna, som hittills visat sig vara mer tillförlitliga än de som vanligtvis görs baserade på vanliga pappersremisser från vårdcentralerna.
Anonyma uppgifter via nät eller telefon
Hur kan då uppgifter om hudförändringar skickas på säkert sätt via nätet? På Sahlgrenska har man löst sekretessproblematiken:
– I den information som först skickas in finns inga personuppgifter, så patienten är alltså fortfarande anonym för den bedömande specialisten. Ifall rådet sedan blir att patienten bör skickas vidare till hudmottagning, då går distriktsläkaren vidare med att skicka in en traditionell remiss med alla patientuppgifter, via fax.
De preliminära forskningsresultaten – från 250 patienter – visar att systemet med en första bedömning på distans fungerar utmärkt. Väntetider och onödiga behandlingar minskar, vilket gör att ”rätt” patienter får vård snabbare.
The preliminary research findings – from 450 patients – indicate that the system with an initial long-distance assessment is working out very well. Both length of waits and the number of unnecessary treatments decrease. The ”right” patients hopefully receive the right care, at the right time.
Den tjänst som idoc24 erbjuder bygger också på inskickade bilder med beskrivningar av hudförändringen. Dermatoskopibilden finns inte med här, men en hudspecialist kan ändå ge vägledande råd om huruvida patienten bör söka läkare direkt eller ej.
Det handlar om rådgivning, och en anonym sådan, så den som använt idoc24s tjänst kan inte få någon automatisk förtur inom vården. Däremot är det klokt att berätta att man fått en första bedömning från idoc24 när man ringer och bokar tid hos sin husläkare eller hudläkare, och att ta med sig utlåtandet vid besöket.
Studier visar att specialister bedömer mer korrekt
Det bästa vore naturligtvis om alla som har en misstänkt hudförändring kunde få en snabb tid hos hudläkare, säger John Paoli.
Men när det nu inte finns specialister som kan ta emot det ständigt ökande antalet patienter, då är det en mycket bra lösning att få en första bedömning via teledermatologi. Och bedömningen blir förmodligen minst lika korrekt som om du går till din vårdcentral och träffar en läkare. Det finns studier som visar att allmänläkare ställer rätt diagnos på de vanligaste hudåkommorna i ungefär hälften av fallen, medan hudspecialister gör det i minst nio av tio fall. En hudspecialist på distans kan därför visa sig vara bättre på att bedöma en hudförändring än en husläkare som undersöker dig fysiskt.
John Paoli tror att en snabb bedömning av hudåkommor på distans kommer att bli vanligare, inte bara vad gäller potentiellt farliga prickar:
Det kan handla om könssjukdomar som kanske känns skämmigt att gå till doktorn med, infektioner i huden som behöver behandlas med antibiotika, eksem hos små barn och en massa annat.
Taggar:dermatolog, hudcancer, intervju