Skivepitelcancer

Skivepitelcancer drabbar drygt 5000 svenskar per år, varav 60-65 inte går att bota.

Skivepitelcancer brukar dyka upp på solexponerade delar av kroppen, t ex ansiktet, läpparna, öron, underarmar, handryggar och hjässan hos tunnhåriga. Det är främst äldre personer som drabbas, oftare män än kvinnor.

Skivepitelcancerns förstadie är en 3-10 mm stor solskada med grov fjällande hud i brunt eller mörkt rosa – aktinisk keratos.

Morbus Bowen kallas en tidig form av skivepitelcancer som inte hunnit växa djupare än till gränsen mellan överhuden och läderhuden.

Skivepitelcancer kan ha olika utseenden:

• Platt förändring med en fjällande, skorpig rodnad
• Hudfärgad, gulvit eller röd knuta med hårda hudfjäll eller sår
• Litet sår som inte läker normalt

Tumören utvecklas långsamt men kan sedan börja växa hastigt. Om den ökat i storlek till mer än två centimeter i diameter ökar risken för metastaser.
De svåraste formerna av skivepitelcancer är sådana som växer nära kroppens öppningar som mun, ögon, öron, ändtarm och slida.