25 jun2012
Written by Alexander Börve. Posted in Blogg
Att små barn emellanåt får ”prickar” eller utslag är så gott som oundvikligt – det hör liksom till barnaåren.
– Det är extremt ovanligt med elakartade hudförändringar hos barn, men föräldrar vill naturligtvis gärna veta vad deras barns utslag beror på.
Det säger Magnus Rehnström, barnläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, med speciellt intresse för barns hudproblem.
På barnavårdscentralen är sjuksköterskorna vana vid att bedöma hudproblem på små barn, och kan i regel ge råd om hur ni ska behandla dessa. Men ibland befinner man sig långt från ett BVC, eller så kanske man vill att en läkare tittar på utslagen.
Vissa prickar kan bedömas ganska lätt med hjälp av en bra bild och en beskrivning.
– Babyfinnar kan exempelvis se ut på många olika sätt, men syns bra på bild. De är övergående och helt ofarliga.
Fråga en hudläkare nu!
Plötsliga prickar
Plötsligt uppdykande prickar och sammanhängande utslag beror ofta på en virussjukdom, som t ex vattkoppor, femte sjukan eller tredagarsfeber. Ofta – men inte alltid – har barnet andra symtom såsom feber. Virusprickar går relativt snabbt tillbaka.
Nässelutslag är också prickar eller fläckar som kan dyka upp snabbt och klia förfärligt. De kan orsakas av många olika saker, till exempel någon viss typ av mat, värme, infektion eller insektsbett, men i de flesta fall är det svårt att säga exakt vad som ligger bakom.
Nässelutslag kan drabba både små barn och vuxna. Klådstillande kylbalsam kan hjälpa, och ibland behövs allergimedicin.
– Om ett barn får plötsliga utslag kan det vara bra att försöka hålla koll på vad barnet ätit vid just det tillfället. Det finns vissa saker som är vanligare att vara känslig emot till exempel jordgubbar, paprika, skaldjur och apelsin, säger Magnus Rehnström.
Fråga en hudläkare nu!
Känslig hud och eksem
Ett vanligt problem med små barns hud är att den bli torr, narig och därmed sårbar för eksemutveckling, bakterier eller svamp.
– Det bästa sättet att undvika torr hud är att inte tvätta alltför ofta. Undvik tvål, oljor och krämer om de inte verkligen behövs. Vanligt vatten räcker för att få bort det mesta.
Varken schampo eller tvål behövs egentligen inte alls under barnets första två-tre år, anser Magnus Rehnström. Men visst kan man skapa ett behov – som passar kosmetikaföretagen utmärkt.
Eksem är det annorlunda med – de behöver smörjas in, ordentligt, ofta, med mjukgörande krämer.
Små barn kan exempelvis få eksem då de börjar äta ägg, mjölk eller fisk. Och överkänsliga bebisar som fortfarande bara ammas kan utveckla eksem om mamman äter dessa livsmedel.
– Känsligheten brukar växa bort med tiden, men som förälder kan man prova med att ta bort det som man misstänker ger eksemen under en period.
Så kallade atopiska eksem kan vara svåra att komma till rätta med, de beror på en inflammatorisk sjukdom i huden och leder lätt till en ond cirkel av klåda och hudirritation. Ett barn med atopiskt eksem får inte sällan någon annan typ av allergi då de blir äldre, eller handeksem när de blir vuxna.
– Huden blir röd, förtjockad och kliar. Atopiska eksem kan sitta lite varstans – runt ögonen, i armveck, i knävecken. Vissa barn får sådana här lättare eksem än andra, benägenheten är delvis ärftlig.
Fråga en hudläkare nu!
Födelsemärken – bruna, röda eller blå
Tvärtemot vad namnet antyder så kan födelsemärken dyka upp även efter födseln. Nya bruna prickar – leverfläckar – kan exempelvis komma lite eftersom, under hela livet.
– Leverfläckar på ett barn är sällan farliga. Sådana fläckar som utvecklas till cancer beror oftast på exponering för solen under många levnadsår, konstaterar Magnus Rehnström.
Café-au-lait-fläckar är en typ av födelsemärken som består i ett litet område med pigmenterad, ljusbrun hud. Medfödda eller tidiga födelsemärken växer med barnet, ibland ända upp i tonåren. Sedan ska de normalt inte bli större.
En annan typ av födelsemärken är hemangiom, godartade ”blodkärlsnystan” som kan vara ilsket röda, rosa, eller blåaktiga.
– Hemangiom finns antingen redan vid födseln eller så växer de fram under barnets sex-sju första levnadsmånader. Så kallade smultronmärken, som är röda och lite upphöjda, brukar alltid försvinna av sig själva inom några år, säger Magnus Rehnström.
”Storkbett” (ofta i nacken eller pannan) är en vanlig, lite ytligare blodkärlsmissbildning som också brukar blekas eller försvinna med åldern. Eldsmärken är en typ av hemangiom som däremot inte brukar gå tillbaka spontant.
– Den här typen av hudförändringar brukar se speciella ut och är lätta att fånga på bild om man vill be om en läkares bedömning. Sedan finns det ju utslag som är mycket svåra att bedöma även med hjälp av läkarundersökning, till exempel svamp, där man kan behöva ta ett litet hudprov.
Fråga en hudläkare nu!