Malignt Melanom
Varje år får ca 3000 svenskar diagnosen malignt melanom. Cancern kan sprida sig till andra delar av kroppen genom metastaser, vilket gör malignt melanom till den allvarligaste formen av hudcancer. Men idag botas ändå cirka 85-90 procent av alla patienter med diagnosen, främst de som söker vård snabbt.
Maligna melanom är ofta asymmetriska, och har inslag av olika färger. Vissa melanom växer mest på höjden och kan då vara snabbväxande med sämre prognos. Sårighet är också ett varningstecken. Ca 30 procent av melanomen uppstår ur befintliga ”prickar”. Det vanligaste är dock att de uppstår på till synes frisk hud.
Melanom kan utvecklas var som helst på kroppen, men oftast på hud som exponerats för mycket UV-strålar. Hos personer med mörkare hudtoner är det inte ovanligt att melanomet sitter på ställen som inte utsatts alls för solen; på handflator, fotsulor, eller under naglarna. Hos män dyker melanomet oftast upp på bålen, huvudet eller hals/nacken.
Hos kvinnor utvecklas malignt melanom något oftare på underbenen.
Prognosen vid malignt melanom beror mycket på hur djupt tumörcellerna gått. Man brukar tala om tjocklek i millimeter enligt Breslow. Mindre än 1 millimeters tjocklek ger god prognos, nästan 100 procent överlevnad. Över 4 millimeters tjocklek ger sämre prognos. Ju tunnare, desto bättre, alltså. Sårighet eller så kallad ulceration kan tyda på att melanomet gått in i blodkärlen.
Tecken på malignt melanom:
- Stor brunaktig fläck innehållande mörkare partier
- Födelsemärke som plötsligt ändrar färg, växer, börjar blöda eller klia
- Hudförändring med oregelbunden, oskarp kant
- Hudförändring med inslag av olika färger, t ex vita, blå eller blå-svarta partier
- Mörka skador på handflator, fotsulor, fingertoppar eller tår
- Knölar eller förändringar på slemhinnor i mun, näsa eller underliv
